Naturreservatet Verkanäset ligger i en storslagen skärgårdsnatur med vacker utsikt över Vättern. Området kännetecknas av knotig och vindpinad tallskog och karga hällar med strandväxter som klarar den tuffa skärgårdsmiljön. Här har den vitkindade gåsen en av sina få häckningsplatser i länet.

Sprickdalslandskapet

Strandpartierna i Hargeområdet kännetecknas av uppspruckna bergsryggar utsträckta i nordsydlig riktning med mellanliggande sprickdalar. Verkanäset är av en av dessa markanta bergsryggar, som i form av en udde sträcker sig långt ut i viken mellan Hargebyn och Hargemarken.

Spåren efter människan

Närheten till vatten gjorde tidigt Hargeområdet intressant för människor, som har bott i trakten åtminstone sedan järnåldern (ca 500 före Kristi födelse-1050 efter Kristi födelse). Reservatsområdet har under de senaste århundradena bestått av skogsmark, med undantag för en mindre åker i områdets nordöstra del. Skogsmarken användes troligen för skogsbete till djuren och som ved- och virkesförråd. På senare tid har naturen fått sköta sig själv och skogen är nu cirka 120 år gammal.

Strandväxter som klarar en tuff miljö

Jorden i reservatet är väldigt näringsfattig. I tallskogen växer blåbärsris, vårbrodd och örnbräken, medan skvattram och skogsfräken trivs i fuktiga svackor. På strandnära klippor, där det finns mycket ljus och där fåglarnas spillning har en gödslande effekt på floran, växer gul fetknopp, kärleksört, backtimjan och bockrot. Den gula fetknoppen och kärleksörten sparar vätska i sina tjocka blad för att klara den tuffa miljön. Längs stränderna förekommer allmänt en bård av pors och viden.

Koloni av måsfåglar

I den bergiga skärgård som breder ut sig väster om Verkanäset häckar en koloni av måsfåglar. I denna koloni häckar några par vitkindade gäss, en liten, arktisk gåsart, som på senare tid etablerat sig i landet och bara finns på några få häckningsplatser i länet. Den vitkindade gåsen är snarlik kanadagåsen, men betydligt mindre.